Igår var Bono och husse och cachade i Karlskrona. Vi hittade en burk, och Bono var nära att va sin första fågel...

Det hela gick till på följande vis:

Husse och Bono går längs vattnet, där det även finns ett trädäck med tillhörande trästaket (av enkel stolpmodell...). Husse går och letar efter burkgömma och pratar allmänt med Bono, som verkar väldigt intresserad av burkletandet och nosar runt som aldrig förr. Efter någon minut så letar husse så intensivt att han inte märker att hunden (som är koppla) går åt motsatt håll, för att sekunder senare göra ett utfall som var nära att slita husses axel ur led.. 

Det visar sig, när husse väl vänder sig om, att en trutunge (ungefär samma storlek som den vita huvudpersonen..) har kört in huvudet och halsen mellan två ribbor i staketet precis bakom husse och Bärry. 

Bono tyckte att detta var ett gyllene tillfälle att nacka en trut så han gjorde sitt bästa för att ha ihjäl fanskapet. Dock så fick han bara tag på ett par-tre fjädrar men det hade räckt med ett par centimeter extra, så hade han lyckats....

Vad ska man göra åt detta hemska vaktande?

Uppmuntra tycker husse, som med klapp och kel visade att Bono var duktigt som försvarade flocken mot den stora, stygga truten.

 Nu på eftermiddagen så har husse surfat runt på nätet och hittat FCI:s rasstandard för volpino italiano (suck, säger matte som läste den när vi skaffade jycken...)

How ever... I den står följande:

UTILIZATION : Guard and companion dog.

BEHAVIOUR / TEMPERAMENT : Very attached to his environment and his family, of a very distinct temperament, lively, gay and playful.

Vakta SKA han göra, och han gör det med bravur. Distinkt temprament har han definitivt och lekfull och glad är han alltid, bortsett från när han vaktar familjen. 

Så han är nog som han ska vara, och det är ju bra!

Idag har Bono varit på utställning!

1a i både kvalitet och konkurens och ett hederspris, så får man väl vara nöjd =)

Domaren utlåtande löd:

"Maskulin hane på större sidan. Mycket bra skallparti.

Bra bett  och pigment. Bra öron.

Bröstkorg och kropp behöver ännu lite tid. Päls inte i bästa kondition idag, men mycket bra i kvalitet.

Tillräckligt vinklad bak.

Ännu något lös och kohasig speciellt i rörelse, annars lovande helhet."

 Efter utställningen så åkte vi, tillsammans med Nala och Benice, till Karlsnäs och badade. OCH BONO BADADE FRIVILLIGT! För första gången någonsin så behövde man inte  bära i Bärra...

De lärda tvistar nu och utställningsframgången eller badframgången var helgens höjdpunkt... =)

Dagen började med jobb... När husse kom hem efter att ha jobbat dygn, så blev Bono så glad att han kissade en skvätt.. =/ Som tur var så valde husse att låta hunden springa ut, och slapp på så sätt att torka kiss =)

Efter en kissrunda så väntade soffan och lite kel. Men, då gick det förbi en granne (kärring som bor i närheten) med sin gamla hanhund lös och denne valde att stanna i grinhålet för att pinka.. Hunden alltså...

Bono, som sitter på soffans ryggstöd, ser mycket bra ut genom fönstret, blev galen när han fick syn på jycken utanför och började morra/skälla/grymta.

Husse står bakom hunden, så tanten (kärringen) ser husse mycket väl genom fönstret, men hon låter sin byracka stå kvar där och glo.

Husse och Bono blir alltmer irriterade och i samma ögonblick som husse tar första steget mot dörren för att koppla Bono och släppa ut honom så piper fanskapet (tanten) iväg som en avlöning.

Husse tänker då elaka tankar och nästa gång är det inte säkert att husse kopplar hunden innan dörren öppnas. Det behöver man faktiskt inte göra om det står en hund och en tant (kärring) inne på tomten (iaf 1 dm...)

Efter att denna ilska hade lagt sig, lade sig även husse och Bono, i soffan och inväntade Bonos nästa utbrott.. Denna gången av glädje, för MATTE var på väg hem =)

När matte väl var hemma och lugnet hade lagt sig igen så var det lagom tid för att Beatrice och Nala skulle komma. Vi skulle nämligen ut och cacha.

Gpsen styrde oss mot Arena Rosenholm, eller Vodaföne/Telesnor Arena Karlskrona eller vad den nu heter, där vi hittade två cacher. Dock så hade Benice ajaj i något av benen eller möjligen höften eller kanske i ryggen, så hon fick stanna i bilen... För övrigt en märklig hund det där. När Bonos husse skulle kolla/känna vart hon hade ont så reagerade hon inte vart han än tryckte, men nog haltade hon, fast man kan inte se vilket av benen hon haltar på, för hon växlar nämligen ben hela tiden...

Efter cachandet åkte vi till baka till Bonos hus, där vi grillade och precis innan Allan och Nisse skulle åka hem så hörde vi att Muskot (Bonos katt) var i slagsmål i buskarna utanför tomten. Vi tror att det var hans första slagsmål, och efter att vi har tittat på honom när han kom hem, kan vi säga att han gick segrande ur det hela.

Kan det vara så att katten nitade den där hunden som Bono aldrig fick chansen på?

Idag har Bono dragit igång operation fällning.

Husse gick och dammsög när han plötsigt insåg att Bono rullade förbi. Eller, nästan iaf, det var 10% av Bonos päls som kom glidande över golvet... =/

Perfekt timing med tanke på att Ronneby Internationella är nu till helgen.

Dock så har matte planer på att byta ras på jycken till nakenhund lagom till utställningen, så att han har någon chans... Undrar vad SKK säger om det? =)

Denna dagen började bra med en efterlängtad sovmorgon för oss alla! Men tyvärr så fortsatte inte dagen i vilans tecken, utan vi har hunnit med en hel del...

Till att börja med så kom Silver, som sedan midsommarafton har blivit utekatt på heltid (hon kommer hem och äter i princip varje dag), hem för att få sig en bit mat. På väg mot altanen blir hon dock mött av en vallande Bono. Detta var dock inte till någon hjälp för någon, för Silver tolkade detta som han skulle jaga henne och rusade iväg in på grannens tomt med Bono efter... Och efter Bono kom husse, ty vi har lärt oss att Bono är duktig på inkallning, när det INTE är något annat djur inblandat.

Så, husse kastar sig in på grannens tomt (de har fö en visningsträdgård...) för att få tag på byrackan. Väl där kunde husse notera att Bonos spårningsskills sitter där de ska, för han flög runt bland blommor och buskar med nosen i backen. Lite då och då stannade han upp och stod med ena frambenet i luften och vädrade kisen (modell jakthund).

Efter 5 låånga minuter så lyckades husse få tag på hunden som, vad husse kunde se, gjort en grop i grannens rabatt...

Dock så tog de vänliga grannarna detta med ro, och när husse stod med hunden i famnen försökte granntanten klappa Berry.

DOCK så var Berry fortfarande inställd på kattletande och förklarade för tanten att det INTE var acceptabelt att klappa på den stora stygga vakthunden =/

Tanten på finlandssvenska: "Åå, han är fortfarande lite rädd för mig, så ni får komma lite oftare" och efter detta tog hon ett stadigt tag i hunden och klappade honom.

Bono kunde inget annat göra än att tycka att det var ganska ok att bli klappad av främlingen, så uppenbarligen fungerar det att ignorera att hunden morrar och helt enkelt fortsätta klappa........

En stund senare kom mattes föräldrar på en kort visit för att hämta mer rabarber till den eftertraktade chutneyn. De fick även smaka på det otroligt goda kaffe som det blir av den nyinköpta vakuumbryggaren!

Eftermiddagen spenderades med två andra kattjägare, nämligen Tora och Molly.

Det gick lika bra som vanligt. Hundarna lekte lite, mattarna satt i hamocken och hussarna satt vid datorn och tittade på jaktfilmer. Perfekt för alla, helt enkelt!

Nu är det nära!

Bono, eller kanske mest husse och matte, väntar på att få besked om det blir någon ny valp till dem... Bedömt är klockan Kalle imorgon (det är alltså dags...), men man vet ju aldrig. Bärry träffade tiken för ett par dagar sedan och han har redan hälsat på valparna, typ...

Eftermiddagen spenderades hos Bonos gamlamormor (Robbans mormor) med tillhörande göbbe och jyckar. Det är där och hos huskysarna som Bärra trivs bäst, bortsett från att vara hemma då..

Idag fick han, som alltid, hemgjord mat av gamlamormor och han njuter verkligen när han äter där.

För husse och matte så blev det kaffe och kaka, inte helt dumt det heller.

 Dagens, eller kanske månadens roligaste/mest skrämmande kommentar lyckades gamlamormor med när Robban visade en bild på Kleo (den förväntade nya valpens mamma), som förståss är en Siberian Husky:

"Ja, det ser ju ut som en schäfer ungefär..."

När husses haka var tillbaka i ansiktet, efter en kort sejour på golvet, så rotade han fram en annan bild och då tyckte hon att det såg ut som en varg. "Mm, bättre" tänke husse och lät saken bero... =)

Idag har Bono haft en tråkig dag med mycket tid ensam hemma.

På morgonen så lämnades Bono hemma, trots att han promt visade att han kunde tänka sig att följa med ut... OCH om inte det hade räckt, så stack husse och matte iväg på kvällen, för att kolla på grannens rabatter... Hur kul kan det vara!? Bono ansåg dock att det var bättre att få umgås med katten, än med rabatten... =)

Jaja, det blir väl bättre imorgon....

Du må vara dyr...  Men efter att ha använt denna otroliga borste, vill varken vi eller hunden ha något annat!

Bono, som från första början gjorde klart för oss att päls-borstning inte var någon favorit, har ändrat uppfattning helt sedan Mason Pearson kom in i hans liv.  Han ser numera borstningen som en härlig mys-stund. Inte nog med att lille hunden faktiskt tycker om att bli borstad nu för tiden, hans päls blir otroligt fin också!

Visst finns det (mer än) en hake, och det är väl i och för sig inte så konstigt... För att få någonting som kan göra underverk, så får man betala. Och vill man att den ska göra underverk i många många år, så måste man mer än bara läsa skötselråden... Men det finns bevis att de håller om man tar väl hand om sin lilla skönhet. Vi har hört om de som har haft borsten i över 30 år och fortfarande har den i fint skick. Då kanske den inte blir så dyr?

Visserligen står det "it is not designed to be used on animals". Men för att Bono ska förbli nöjd, får vi helt enkelt se mellan fingrarna på den punkten och tänka på att det finns många fler nöjda djurägare där ute som har gjort så att borsten även säljs i djuraffärer... 

Tilläggas bör även att matte är något avundsjuk på hunden för att han har en lyx-borste. Men så snart plånboken tillåter så kommer Bonos Mason Pearson att få en kompis, det är en sak som är säker!

Här kommer lite information om denna skönhet:

För att hålla allra högsta kvalité är Mason Pearsons borstar inte massproducerade. Det mesta av hantverket är gjort för hand, med tekniker framtagna och patenterade av grundaren för över hundra år sedan. Teknikerna har utvecklats och förfinats sedan dess, och Mason Pearson är verkligen borstarnas Rolls-Royce.

Den unika gummibasen och speciella borsten är skonsamma mot huden och stimulerar hårsäckarna. Regelbunden användning kommer att ge en fantastisk skinande, hälsosam och lättskött päls. Handtagen är polerade och ger ett bekvämt grepp, vilket gör borsten ännu trevligare att använda.

Vilken borste ska du välja?
Är din hund stor och/eller har lång päls, så välj den större storleken.
Svinborst: För fina till normala pälsar, även långhår. Även för en vacker finishing på tjockare pälsar.
Svinborst & Nylon: For normala, korta och tjocka pälsar.
Nylon: För väldigt tjocka pälsar. Verkar även tovutredande.

Se även: masonpearson.com